Öppettider idag

John Scott: 11.30 - 24.00
Se alla öppettider »

Adress

Södra Hamngatan 2
Tel: 031-80 75 50031-80 75 50
Hitta hit / Karta

Lunchmeny
Boka konferens

Fürstenbergska Triptyken


Perfekt lokal för mingel, mässor och seminarium.


Max:60 pers
Storlek: 70 m2
Utrustning: Projektor, högtalare och Wifi
 

Läs mer

~~
vare Fürstenberg kunde jag utan de små dagliga bekymren,
arbeta i ro och utan ångest för dagligt bröd” - Carl Larsson


När Pontus och Göthilda Fürstenberg ville dekorera trapphuset i galleriets nya tillbyggnad vände de sig till Carl Larsson. Han var då föreståndare för Valands konstskola men kunde ”efter litet knot” få igenom kravet att de nya verken skulle målas i Paris och att hustrun Karin skulle följa med. Det hela finansierades givetvis av Fürstenberg. Carl Larsson valde att skapa en triptyk som skildrade tre epoker inom konsten; rokokon, renässansen samt den nutida konsten. Målningarna visades på världsutställningen i Paris 1889 där de vann första klassens medalj.

Rummet som inspirerats av Carl Larssons triptyk är anpassat för att användas av både större och mindre sällskap. Med en blockvägg kan det dessutom delas av till två grupprum. Det kan med fördel användas som förrum för mingel och aktiviteter till det angränsande Fürstenbergska galleriet. Utöver de tre stora konstepokerna bär rummet tydliga spår av det Larssonska hemmet på Sundborn som blev stilbildande och ett inredningsideal för många. Det var ju där Karin Larsson fick utveckla sitt eget konstnärskap och sin hantverksskicklighet. Hennes möbler, textiler och mönster influerades både av art nouveau, den traditionella nyklassicismen och det funktionella arbetet i hemmet. Ledorden var vackert och roligt men bekvämt och funktionellt. Bort med det borgerligt mörka - in med de öppna och glada färgerna. Något som gör sig påmint i detta rum högst upp i det gamla Fürstenbergska palatset.

De tre stora avtrycken ur konsthistorien med ”Renässans”, ”Rokoko” och ”Nutida konst” var Carl Larssons andra uppdrag inom monumentalmåleriet och blev en milstolpe i hans konstnärskap. Larsson tyckte själv att det var först nu han hade blivit konstnär på riktigt.

”Rokoko” komponerades med böljande, asymmetriska former, nära Carl Larssons eget lätta uttryck vid den här tiden. Alla detaljer i bilden skulle fånga en längtan och kärlek till naturen: den romantiska leken mellan herdinnan och mannen, den porlande dammen, delfinen, blommorna och de flyende molnen och de busande amorinerna. ”Rokoko” var från början betydligt mer erotiskt laddad. Pontus Fürstenberg ansåg att herdinnans uppdragna kjol skulle locka blickar till sig och Larsson blev därmed tvungen att måla över detta parti med en blomstergirland.

I ”Renässans” personifieras den pånyttfödda antiken av en kvinna ”till hälften marmor, till hälften liv”. Hon väcks ur sin långa sömn av en konstnär som varsamt kysser hennes skuldra. Sittandes på en antik sarkofag mottas hon med vördnad av en knäböjande konung och påve. Utåt sidorna står borgarna och blickar andäktigt upp mot Renässansen, beredda att ta den nya konsten och arkitekturen i sin tjänst.

I ”Nutida konst” var Carl Larsson fri att måla det han själv associerade till sin egen samtid. Det var industrialiseringens och utvecklingsoptimismens tid med den kommande Världsutställningen och Eiffeltornet som höll på att konstrueras. Men det var samtidigt en tid för det fria måleriet, den fria konstnären och den moderna konstmarknaden. Nu med köpmän och grosshandlare som beskyddare istället för kyrkan och hovet. Den ”nutida konsten” illustreras av en kvinnostaty och Carl Larsson själv som både skulptör och friluftsmålare. I bakgrunden skymtar byggnationen av Eiffeltornet och konstperiodens asiatiska influenser speglas av Larssons japanska betraktare vid staffliet. På en stol ligger en cylinderhatt. Tittar man noga ser man initialerna ”P.F.” inuti den, en hyllning till mecenaten Pontus Fürstenberg som Carl Larsson hade så mycket att tacka för.

Prenumerera på vårt Nyhetsbrev